Genom att vara sann mot sitt 11-åriga jag, kan man undvika bitterhet och dödsångest.Min första kyrkspaning gjorde jag som 11-åring, på Österlars rundkyrka på Bornholm. Kort därefter upplöstes kyrkspanandet i det allmänna tonårsbruset, och sjönk tillsammans med kameran ner i barndomens bottensediment. Det fanns ingen plats för sådant i de kommande överlagringarna av tid.

Kyrkspanandet återupptog jag när jag flyttade till Gotland 2018, och upptäckte de medeltida kyrkornas storhet som fysiska manifestationer av århundradens mänskliga tankar, farhågor och förhoppningar.

Det är ur det perspektivet som jag gör mina kyrkspaningar; utifrån de mänskliga berättelser och erfarenheter som format, formats och lämnat spår efter sig i kyrkorna och deras historia.

Close Menu